Taube-dagen på Skansen den 14 augusti

Den 14 augusti är en dag på Skansen i makarna Taubes anda. Det blir en musikfest med folkkära artister, körkonserter i Seglora kyrka och Bollnästorget, non-stop vissjungande av Visans Vänner, utställning, kåserande av Ana Martinez i Ordenshuset och utdelning av Taubedagens trubadurpris som avslutning på den stora festkonserten på Galejan.

På programmet

Blås, Kajsa blås!
Taubemusik med Danderyds blåsorkester. Gubbhyllan kl 10, 12 & 14.40

Vals i Gökottan
Vandring med Henrik Waldenström och Göran Gynne och med musikinslag av Rolf Bergström. Samling vid Skansens huvudingång 10.30

Fiddelmakaren
Utställning av lutor och andra instrument med Lars Fiddelmakare Lundell på Bollnästorget kl 11 – 14.30

Körframträdanden
Taubekören Skåne framträder i Seglora kyrka kl 12 och Taubekören Stockholm med Mysingen uppträder på Bollnästorgets dansbana kl 12.20

Barnens Taube
Marla Llerena svänger loss med barnen, och alla som har ett öppet sinne, i Bragehallen kl 12.30 – 13.15

Visornas scen
Visor non-stop med trubadurer från Visans vänner på Bollnästorgets dansbana kl 13 – 14.30

Taube & Argentina & Tango
Ana Martinez kåserar tillsammans med gitarristen Emanuel Cabral. Bildspel av och med Göran Gynne och medverkan av Taubesällskapets ordförande Lars Göran Carlsson i Ordenshuset kl 13.30

Festkonsert på Galejan
I denna hyllning medverkar Mikael Samuelsson och Mats Bergström, gitarr, Ewert Ljusberg, Ann-Kristin Hedmark med Christer Karlberg, gitarr, William Clauson med Originalorkestern från förr, Bosse Larsson och Mysingen leder allsång och Tomas Edström konferencier. Sen delas Taubedagens trubadurpris ut. Galejan kl 15-18

Arrangörer är Taubesällskapet och Skansen

EVERT TAUBE 1890-1976 – en biografi i fickformat
12 mars 1890 föds Evert Taube i Göteborg som nummer fyra i en barnaskara på tretton.
Modern Julia och sonen far ut till hemmet på Vinga där fadern, sjökaptenen Carl Gunnar Taube, är fyrmästare. Familjen flyttar in till Göteborg 1904. Evert går en tid i skola i Malmö.
Sedan Latinläroverket i Göteborg. Evert slutar skolan 1906 och börjar studera konst hos Carl Wilhelmsson på Valand och hos teatermålarna på Storan.
1907 ”rymmer” Evert till Stockholm för att bli konstnär, hankar sig fram och försöker komma in på Konstakademien. Han blir antagen, men får inte ekonomiskt stöd hemifrån så han känner sig tvingad att gå till sjöss 1908. Den första resan går ombord i s/s Australic till bl a Australien.
1909 kommer han tillbaka till Stockholm och lever bohemliv med sina konstnärsvänner.

10-talet
1910 prövar han på konststudier i London, men tvingas åter gå till sjöss, denna gång med s/s Princess of Wales till Sydamerika. Han blir kvar nära fem år i Argentina, försöker försörja sig som tecknare och journalist i Buenos Aires, arbetar vid kanalbyggena på Pampas och järnvägsbyggena kring Cordoba, är spårvågnskonduktör, flasksköljare m m.
Första världskriget tvingar Evert att resa hem för att göra värnplikt 1915 – 17. Efter hemförlovningen för Evert ett ambulerande liv som konstnär och skribent. Han möter åter Albert Engström, som blir hans läromästare. Evert skriver sig, och bor ofta, hos Albert i Grisslehamn. Under en tid är han förlovad med Alberts dotter Malin.
1918 debuterar Evert som scenartist i Smögen, och som författare med prosaboken ”Inte precis om kvinnorna”.
1919 kommer första vissamlingen ”Sju sjömansvisor och Byssan Lull” ut.

20-talet
1920 möter han konstnärinnan Astri Bergman i Paris. De förlovar sig i Florens, men Astri kallas hem av sin far och förbindelsen bryts för fyra år. Under den perioden är Evert en tid förlovad med Margita Alfvén, tonsättaren Hugo Alfvéns dotter.
En seglats från Stockholm till Bohuslän 1922, med konstnären Kurt Jungstedt och Everts lillebror Gösta, resulterar i genombrottsboken ”På kryss med Ellinor”. Evert gör sig ett namn som visartist och far på riksturné.
Han återförenas med Astri 1924. De förlovar sig på hösten och 1925 gifter de sig i Jacobs kyrka.1926 föds sonen Per-Evert, följd av Ellinor 1930 och Sven-Bertil 1934.

30-talet
1931 diktar han Calle Schewens vals på Håtö svansar i Stockholms skärgård.
1936 är Evert med och instiftar samfundet Visans Vänner och 1937 byggs sommarhuset på Sjösala vid Stavsnäs i Stockholms skärgård. Här finner Evert ro att skriva, och här föds snart figuren Rönnerdahl.

40-talet
1945 åker han tillbaka till Argentina och återser bl a ”Carmencita”. Under efterkrigsåren gör Evert konsertturnéer runt Skandinavien och en långresa med dottern Ellinor till Mellanamerika.

50-talet
På sin 60-årsdag 1950 får Evert ta emot Svenska Akademiens Bellmanspris. Han blir aktiv i samhällsdebatten och leder opinionen mot avfallsdumpning i Riddarfjärden 1955. Debuterar i TV och ingriper för att rädda Mosebacke och Södra Teatern i Stockholm 1958.

60-talet
1960 Samfundet De Nios stora pris. Själv instiftar han med tidningen Vi Taube-stipendiet, och blir själv den första stipendiaten på sin 70-årsdag. 1961 får han också motta Fröding-stipendiet och uppträder för första gången på Gröna Lund.
1966 blir Evert utmämnd till filosofie hedersdoktor vid Göteborgs Universitet och 1969 gör han sin sista stora turné genom Sverige. Samma år förstörs Sjösala i en mordbrand.

70-talet
1970 väljs Evert in i Musikaliska Akademien. 1971 skriver visan ”Änglamark” till filmen ”Äppelkriget” och 1976: avlider Evert Taube den 31 januari på Saltsjöbaden sjukhus, och begravs på Maria kyrkogård i Stockholm.

Källa: Inga-Britt Fredholms bildbiografier ”När jag var en ung caballero” och ”Kom i min famn” och Taubesällskapets hemsida.