Utsålda hus, stående ovationer och extranummer krönte samtliga fyra konserter som Göteborgs Symfoniker och chefdirigenten Gustavo Dudamel gav på Teneriffa och Gran Canaria förra veckan. ”En triumferande och omåttlig fest” skrev kritikern Bernardo Sagastume (ABC.es). Den norske solisten Leif Ove Andsnes hyllades också för sina framföranden av Rachmaninovs fjärde pianokonsert
Det var ett intensivt program för orkestern: fyra konserter på fyra dagar inklusive en båtresa mellan Teneriffa och Gran Canaria. Sedan många år hör den prestigefyllda vinterfestivalen på Kanarieöarna till de stora musikaliska begivenheterna. Hit inbjuds de främsta orkestrarna och dirigenterna, i år representerade av namn som Staatskapelle Dresden och Zubin Mehta.
Efter den tredje konserten (på Gran Canaria) skrev recensenten Bernardo Sagastume:
”Gustavo Dudamel har sympatins gåva. Under ett unikt ögonblick får man intrycket att oavsett vad han gör så kommer vilken publik som helst att tycka om det… han är helt unik och värd att upptäckas.”
”Den svenska orkestern glänste under Nielsens ”Det uudslukkelige” så mycket som Dudamel uppmanade dem att göra, med ett partitur som utan tvekan hör till hans mest typiska.”
”Dudamels dansanta version av Tico-Tico gjorde inte annat än att förlänga en fest i vilken även publiken, genom att klappa i takt, lät sig dirigeras av denne lika triumferande som omåttliga venezuelan.”
Den spanska och internationella publiken blev stormförtjusta i Göteborgs Symfoniker. De fick höra beställningsverket Rituales Amerindios (”amerikanskindianska ritualer”) av Estban Benzecry och förtrollades av argentinarens rytmiska, mystiska skildringar av den sydamerikanska indiankulturen. Sibelius andra symfoni blev en succé precis som på alla andra ställen i världen där Göteborgs Symfoniker spelat den. Publiken uppskattade även Beethovens Pastoralsymfoni och – kanske något överraskande – Carl Nielsens fjärde symfoni, ”Det uudslukkelige”. För de flesta konsertbesökarna säkert ett okänt verk men det mottogs med öppna armar.
Mästarpianisten Leif Ove Andsnes fick spela extranummer efter sina bejublade framföranden av Rachmaninovs fjärde pianokonsert som han lyfte till nya höjder. Det noterade också DNs recensent Martin Nyström vid de förberedande konserterna i Göteborg:
”Med sin blixtrande rytmiska skärpa och hänförande nyanseringsförmåga vad gäller tonstyrkan gav Andsnes också allt i sitt framförande….”